hellensolros

Tisdag har det i alla fall blivit. Konstigt vad man kan sakna någon som bara har varit borta ett par dagar...Värre än i söndags är det ju naturligtvis inte, känns lite småtrist bara. Idag fick jag gå hem från jobbet också, R hade ont i magen. Tråkig höst på det viset, att vi är småsjuka familjen. Jag tror bara att det är maken som har klarat sig. Själv har jag ju inte legat till sängs, men ändå haft en liten förkylning i kroppen flera veckor. Lilla E har fått sina feberattacker en gång i månaden, och nu är det andra gången för R också, suck.

Om någon timme kommer LH hit. Vi ska planera lite inför lördagens kalas. Lite kaffe får det bli också. Av ljudnivån på nedervåningen att döma har tillfrisknandet gått hyfsat fort, hmmm. Jag låter dem hållas tills mitt besök kommer, då får det bli lugnare aktivitet än den rugby som pågår just nu.

Jag har försökt nå kvinnokliniken en tid nu, har bara en enkel fråga angående mina ppiller. Det är minsann inte lätt att komma fram. Olidligt korta telefontider, och alltid när man har lektion. Upptaget en hel del också. Jag har faktiskt kommit fram en och annan gång, men då måste jag alltid kopplas vidare, eller så får jag andra nummer. Idag kom jag äntligen fram och kunde ställa min fråga. Svaret var kort, och hon sa att om det inte funkade kunde jag återkomma. Återkomma!! Visst, säkert.

Nu kommer min mamma! Vi hörs!