hellensolros

Mörk och sen lördagskväll. Jag är ensam vaken i huset, barnen sover och maken är ute på galej med fotbollskillarna. Syster T har varit här, jag följde henne till bussen för en timme sen. Vi fikade först på stan, och sen hängde jag o ungarna med henne hem. När syster o jag var klara med det vi gjorde på datorn gick jag och kidsen till Team Sportia och tittade på en enhjuling som R vill köpa. Han har cirkus som Elevens val i skolan, och nu sparar han till en egen cykel.

I kväll fick jag mitt vin! ;) Jag köpte en flaska på stan idag, men tänkte inte öppna den själv. Lyckligtvis bestämde systern sig för att komma och umgås även kvällstid, så vi delade!

Systern berättade om någon hon känner, vars ganska stora barn bor på annan ort, och mamman t barnen motarbetar att han ska få träffa dem. De har inte varit hos honom på tre år. Jag kände att jag nästan började gråta när jag tänkte på det. Hur skulle det kännas att inte få se sina pojkar? Usch, så fruktansvärt. Ibland tänker jag inte tillräckligt på vilken tur jag har, med en man som jag älskar och barn som är friska och goa och finns hos mig. Jag har dessutom en underbar "gammal familj" med föräldrar o syster som finns nära. Hoppas de vet hur mycket jag älskar dem.